Halloween vs. Allhelgonahelgen

Klockan vreds tillbaka en timme förra helgen, och mörkret lägger sig tidigare och tidigare på eftermiddagen för varje dag som går. Till helgen är en av höstens mörkare helger, när många i vårt avlånga land ”firar” mörkret genom att klä ut sig till häxor, demoner, liemän, döden… 

En bekant och hennes barn ville göra något annorlunda ett årnär Halloween stod för dörren. Istället för att barnen klädde ut sig till det mörkaste och ondaste de kunde komma på och gå runt i grannskapet och be om godis, klädde barnen ut sig till betydligt trevligare figurer. De tog godiskorgen med  sig och började knacka dörr bland sina grannar. Men istället för att be andra om godis, gick de runt med sin korg full av små godispåsar som de delade ut till sina grannar istället, samtidigt som de önskade dem en fin Allhelgonahelg.

Barnen var glada. Och de grannar som öppnade dörren blev både överraskade och väldigt glada över trevliga figurer i dörröppningen.

Själv tar jag med mig familjen till kyrkogården och tittar på alla vackra ljus som brinner till minne av människor som är älskade och saknade. Det blir ett tillfälle att påminnas om livets gång, och tillsammans med barnen tacka Gud för livet han gett oss. Vi får också tacka Gud för de människor som har fått gå före, till ett evigt liv tillsammans med Gud själv. Där finns inget mörker och ingen ondska mer. Bara Guds goda och eviga ljus.

”Och Gud skall bo ibland dem, och de ska vara hans folk och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta. Och han som satt på tronen sade: ’Se, jag gör allting nytt’.” Upp 21:3-5

Med önskan om en fin Allhelgonahelg!