Mod att våga…

På läger, på läger, på läger trivas vi…

Kom nyss hem från ett härligt barnläger! Snö, lagom kallt, god stämning, roliga storsamlingar, intressegrupper, sköna andakter… och lite äventyr. Årets lägertema var mod.

Mod är inte alltid så lätt att uppbåda vare sig man är barn eller vuxen. Det krävs mod i många olika situationer: våga säga nej, våga stå emot grupptryck, våga vara sig själv, våga vara annorlunda ibland, våga lyssna till sin inre röst när det gäller vad som är rätt och fel, våga ett initiativ…

Mod handlar också om att våga livet med Gud. Ganska många barn på lägret tror på Gud, men för en del öppnar lägret upp en helt ny värld: Finns det en Gud? Älskar han just mig? Kan jag få vara vän med Gud? Wow!

Läger är en fantastisk uppfinning. Det händer något med oss både barn och vuxna när vi får tid tillsammans. Vi äter frukost ihop, leker, upplever saker tillsammans, vi kommer varandra närmare, upptäcker nya sidor hos varandra och vågar dela med oss av både frågor och erfarenheter. Funderingar som kanske inte kommer fram på en vanlig aktivitet i kyrkan, kryper fram på pyjamasbönen på lägret eller i kioskkön. Ju mer man lär känna varandra, desto mer tar man mod till sig och vågar.

Var det inte det här också Jesu modell? Jesus och lärjungarna var tillsammans under tre år, vandrade, upplevde saker tillsammans, åt ihop, lärde känna varandra… I Jesu närhet växer lärjungarna, de vågar ställa dumma frågor, de får lyckas och misslyckas… Och allt mer vågar de bli till de personer Jesus ser i dem. Det finns de som menar att lärjungarnas förvandling är det största av Jesu under!

I Bibelns berättelser fick vi på vårt läger möta personer som vågade lita på Gud (Gideon och Noa), vågade lyssna till Gud (Samuel) och vågade gå med Gud (Ester). Kanske vi ledare ibland också skulle våga lite mer? Våga öppna upp för barnens frågor och funderingar? Våga lita på att Gud är med när vi möts i vår grupp eller aktivitet? Våga lyssna in Gud inför mötet med barnen i gruppen? Våga vara lite mer ”Jesus-lika”? Våga dela med oss av vår egen resa med honom? Våga släppa lite på vår egen ”planering” och ta tid för det barnen behöver prata om och som är viktigt för dem? Våga öppna nya fönster och hjälpa barnen att upptäcka Gud och hans värld?

Att få se barnen växa på olika områden i livet är härligt, vare sig det är i relation till sig själv, till sina kompisar eller i relationen till Gud som älskar dem!

Vad vill du utmana dig till i ditt ledarskap och i relationen till barnen du möter?

Susanne Olofsson